Tom...
Sedan skolan tog slut har jag känt mig så konstigt tom. Som att jag kan sitta och stirra ut i luften utan att ens tänka på något.
Jag var på arbetsförmedlingen igår och fick ett oemotståndligt behov av att blogga efteråt. Men då skulle det inlägget ha varit fyllt av ångest och negativa tankar, och eftersom jag inte vill fylla min blogg med det, så blev det oemotståndliga motståndligt.
För ööööövrigt så har jag sökt 5 arbetsterapeutjobb och Theodor har lärt sig att klättra ur spjälsängen....
Jag var på arbetsförmedlingen igår och fick ett oemotståndligt behov av att blogga efteråt. Men då skulle det inlägget ha varit fyllt av ångest och negativa tankar, och eftersom jag inte vill fylla min blogg med det, så blev det oemotståndliga motståndligt.
För ööööövrigt så har jag sökt 5 arbetsterapeutjobb och Theodor har lärt sig att klättra ur spjälsängen....
Det kommer ett nytt inlägg på lördag eller söndag. När Theo-plutten fyller TVÅ !
Jag bjuder på en bild så länge:
Rynkig och tom i bollen. Ska jag in i ekorrhjulet nu?
Slut...
Nu har jag inga fler skoluppgifter framför mig. Även om vi får kompletteringar på forskning och praxiskursen så är det ändå samma uppgift som vi redan gjort och då bara något som behöver förtydligas. Samma med C-uppsatsen. Om vi inte blir godkända måste vi komplettera och förtydliga mer men det är ändå samma uppgift.
Skolan är slut. Vad gör man nu?
Skolan är slut. Vad gör man nu?
En mening med allt.
Nu sitter jag här. Med slutspurten av en universitetsutbildning och ska bara skriva rent mina opponeringsfrågor och skicka in innan jag ger mig för idag och lägger mig. Plötsligt slog mig en tanke att mitt liv hade sett väldigt väldigt annorlunda ut om bara en liten sak i mitt liv inte hade hänt. Mitt utomkvedshavandeskap.
OM den graviditeten hade gått vägen så hade jag fött barn i oktober 2010. Då hade jag nu varit stolt mamma till en liten skorpa på drygt 2 år. MEN då hade jag varit tvungen att ta ett års studieuppehåll och således hade vi fortfarande bott kvar i Örebro, i vivalla. Antagligen hade jag då inte träffat mitt mammagäng som var ett sånt stort stöd under graviditeten och första tiden med Theodor. Theodor som inte ens hade funnits. Oh hemska tanke! Vårt barn hade fått gå på dagis i vivalla och kontakten med den utökade familjen (våra mammor, syskon, kusiner o.s.v) hade inte varit i närheten av hur bra den är nu. Jag hade kanske inte haft en lika bra kontakt med Kristina och antagligen hade jag inte haft någon kontakt alls med Christian som jag nu skriver min uppsats med.
Jag hade inte bott i Uddevalla och träffat de underbara människor som den här staden har gett mig, eller hjälpt mig att återfå kontakt och umgänge med. Jag hade inte suttit här och varit nästan klar med min utbildning utan jag hade haft ett halvår kvar och varit precis i startgroparna för att skriva C-uppsatsen.
Nej mitt liv hade sett väldigt väldigt annolunda ut om jag inte hade fått mitt utomkveds. Just då var jag ledsen, så väldigt ledsen, rädd, besviken, bitter och förvirrad. Men när jag idag inser att det livet jag trivs med inte hade funnits. Då är jag faktiskt glad att det hände.
Det finns verkligen en mening med allt!
OM den graviditeten hade gått vägen så hade jag fött barn i oktober 2010. Då hade jag nu varit stolt mamma till en liten skorpa på drygt 2 år. MEN då hade jag varit tvungen att ta ett års studieuppehåll och således hade vi fortfarande bott kvar i Örebro, i vivalla. Antagligen hade jag då inte träffat mitt mammagäng som var ett sånt stort stöd under graviditeten och första tiden med Theodor. Theodor som inte ens hade funnits. Oh hemska tanke! Vårt barn hade fått gå på dagis i vivalla och kontakten med den utökade familjen (våra mammor, syskon, kusiner o.s.v) hade inte varit i närheten av hur bra den är nu. Jag hade kanske inte haft en lika bra kontakt med Kristina och antagligen hade jag inte haft någon kontakt alls med Christian som jag nu skriver min uppsats med.
Jag hade inte bott i Uddevalla och träffat de underbara människor som den här staden har gett mig, eller hjälpt mig att återfå kontakt och umgänge med. Jag hade inte suttit här och varit nästan klar med min utbildning utan jag hade haft ett halvår kvar och varit precis i startgroparna för att skriva C-uppsatsen.
Nej mitt liv hade sett väldigt väldigt annolunda ut om jag inte hade fått mitt utomkveds. Just då var jag ledsen, så väldigt ledsen, rädd, besviken, bitter och förvirrad. Men när jag idag inser att det livet jag trivs med inte hade funnits. Då är jag faktiskt glad att det hände.
Det finns verkligen en mening med allt!
Lite morgonfusk
Ja... jag erkänner jag åt rostbröd imorse.
MEN... det är synd om mig idag. Jag är jättesjuk. Ont i halsen och magen och huvudet. Frossa och yrsel som kommer och går. Ont i leder och snuvig i näsan. Dessutom känns det som att jag har en ny urinvägsinfektion på g så jag försöker hälla i mig citronvatten som kroppen säger att den inte alls vill ha...Och när man mår så... så orkar man fasiken inte ställa sig och steka bacon och ägg...
Så det blev mackor....
LCHF - nystart!
Nu är det dags att ta tag i mig själv litegrann. Från och med igår är det LCHF som gäller. Jag tänker inte vara nitisk och vid speciella tillfällen tänker jag unna mig själv något onyttigt. Men mestadels kommer jag undvika kolhydrater (max 5%). Jag ska försöka komma ut och promenera några gånger i veckan och göra situps och armhävningar.
Mitt mål är att mina vita jeans ska sitta snyggt igen
Mitt mål är att mina vita jeans ska sitta snyggt igen
Mitt ena delmål är att mina gråa jeans ska sitta snyggt igen
Mitt andra delmål är att jag ska klara att göra 15 armhävningar på raken. Jag vet att det låter patetiskt, men för mig är det en big deal och kan lika gärna vara ett delmål i min "fixa kroppen-plan".
Framför allt önskar jag att jag blir mer nöjd med min kropp. Jag har ingen våg, så vikten kan jag inte fokusera på särskillt mycket utan jag tänker gå på midjemått istället, och känsla.
Jag kommer mäta omkretsen på tre ställen på kroppen: Midjan där jag är som smalast. Magen i navelhöjd. Stussen där jag är som bredast över rumpan.
Mina mått i dagsläget är:
Midjan: 78 cm
Midjan: 78 cm
Magen: 89 cm
Stussen: 107 cm
Wish me luck !
Ett decennium med dig!
"All of these lines across my face,
tell you the story of who I am.
So many stories of where I've been,
So many stories of where I've been,
and how I got to where I am.
But these stories don't mean anything
But these stories don't mean anything
when you got no one to tell them to.
It's true, I was made for you.
I climed across the mountaintops,
swam all across the ocean blue.
I crossed all the lines and I broke all the rules.
And baby, I broke them all for you.
And baby, I broke them all for you.
Because even when I was flat broke
you made me feel lika a million bucks, you do.
I was made for you."
10 år tillsammans idag <3
2003:
2004:
2005:
2006:
2007:
2008:
2009:
2010:
2011:
2012:
Jag älskar dig David. Du är min bästa vän!
Och tack för det finaste du har gett mig: