Saker jag hittade bland disken och fruktskalen i diskhon när jag skulle göra gröt till Theodor imorse: En handduk, en t-shirt, en nagelborste, en nessecär, en spade samt fjärrkontrollen till dvd:n...

Om ni har tråkigt en kväll, få er man/fru/sambo/närvarande kompis att enbart uttrycka sig i charader. Jag lyckades med detta ikväll och David var en hjälte som stod ut trots mina "nu-kissar-jag-nästan-på-mig-skrattattacker". Åh, mycket upplyftande :D You should try it...

Efter en spännande helg med party och fest i en borg, och mysig måndag med lekplats och sushi, är nu verkligheten ikapp oss igen. Imorgon börjar Theodor på dagis igen och David börjar sin utbildning. Den här sommaren gick allt för snabbt och jag är inte överförtjust åt att Theodor ska till dagis igen (lustigt nog, eftersom jag idag var så galet trött på hans skrikande). Men jag tror ändå att det är bra att han får börja nu med några kortare dagar innan min skola börjar och vi kommer behöva ha honom på dagis fler timmar. Men mitt mammahjärta säger att jag aldrig någonsin vill behöva släppa honom ifrån mig... Jäkla förvirrade känslor.

Imorrn ska jag tvätta dessutom. Hurra för mig... eller inte...

Efter att Theo vaccinerats förra veckan sa BVC-tanten att om det blir någon reaktion så kommer den om 7-10 dagar. Antagligen med lite feber och ev. några prickar. Å visst gjorde den det. Stackars Theodor var uppe i över 40 grader i förrgår :(

Men idag är han bra igen. Hurra för feber som går ner !

...snart börjar skolan igen och precis som varje höst känner jag en blandning av förväntan, leda och skräck. Toppat med en aning nyfikenhet. Den här gången är det dessutom en liten aning av overklighetskänsla involverat med tanke på att när jag tagit mig igenom och klarat den här terminen så är det slut... då är jag klar. Jag reflekterade aldrig så mycket över det tidigare. c-uppsatsen var alltid så långt bort... men nu står jag snart här och kastar mig in i det. OMG !

Idag fyller David 33. Mamma och svärmor och hälften av hans syskon var här... Jag hade bakat cupcakes och köpt prinsesstårta (prinstårta?). Trevlig dag men nu är jag bra trött...

Nu blir det förhoppningsvis bara slappande ikväll...

Idag var det läkarbesök på BVC och vaccination, plus den vanliga vägningen och mätningen. Läkaren gav Theodor full pott. Allt såg bra ut, lät bra och kändes bra. Han utvecklas som han ska och verkar fara en fullt normal 1½-åring. Vaccinationen gick superduper. Theodor tittade fascinerat på sprutan men sa inte ett pip! Jag är så stolt över honom.

Dessutom hade han gått upp 1kg och vuxit 8cm det senaste halvåret, så nu är han 87cm lång och väger 11,5 kg. Min stora fina duktiga kille...

Efter gårdagens dataspelande har vi matsalsbordet fullt av datorer. Jag var lagom nervös för vad Theodor skulle hitta på med allt detta nu på morgonen. Men han satte sig vid datorn som var avstängd, klickade lite på musen och pratade för sig själv. <3 Inget ryckande i sladdar, inget öppnande av cd-rom, inget försöka plocka ner saker från bordet. (som det brukar vara...) Nej han nöjde sig med sin datamus. Åh, Theodor. Du är bäst!

Under min uppväxt har jag varit djurägare i olika former. Katter, fisk, salamandrar och hamstrar har passerat förbi och varit en del av mitt liv.

Nu är vi i den situationen att vi inte kan ha något djur som tar för mycket tid, plats eller som kräver att en viss 1½-åring inte jagar dem.

Men jag saknar så att ha husdjur. Ett litet liv och en kompis att ta hand om. Jag tror att våra katter kommer få stanna hos mamma (under villkoret att vi givetvis är kattvakt när hon vill) och mina tankar går till att det kanske skulle vara möjligt att skaffa hamster i höst. De kostar inte mycket, är ganska självgående. Det går snabbt att göra rent i buren och kan bli riktigt coola kompisar...

Om vi ställer buren där Theodor inte har tillgång till den så kan vi mysa med hamstern framför allt på kvällarna (när den är vaken) och Theodor har lagt sig.

De lever 2-3 år och är således inget livslångt åtagande.

Mmmm.... jag är sugen...

Här kommer en liten snabb uppdatering innan det är dags att lägga sig. Idag har jag haft en jättebra dag tillsammans med Madeleine. Vi bakade vaniljcupcakes med limecurd och jordgubbsfyllning och frosting med vit choklad. Och så gjorde jag några mintchokladkakor också... Mycket gott!
Jag fick också lite tips från Madde vad gäller bakning. Ingredienserna samarbetar mycket bättre om man sjunger "jobba jobba joooooobbbbba" i lite olika tonlägen. Bra att veta. Hehehe.

Jag har också varit väldigt duktig på att upprätthålla städningen. Nu är köket rent och allt är uppdiskat, vardagsrummet städat och allt är där det ska vara. Duktig Maria. *klapp på huvudet*

Nu hägrar sängen och ett sudoko från min nya sudokotidning som jag köpte idag. Bjuder på en bild av våra cupcakes..

I min förra blogg skrev jag när Theodor bara var någon vecka gammal att jag såg fram emot alla framsteg, både fysiska och kognitiva. Nu är vi inne i en period där vi verkligen ser hans utveckling.

Idag när han skulle äta sin gröt sprang han inte fram till sin matstol utan till en av de vanliga köksstolarna och klättrade upp på den. Han satt dessutom stilla och fint som vilken stor pojke som helst och åt sin gröt!

David kommenterade häromdagen att det är fantastiskt att se att han verkligen registrerar hur vi leker med honom och att han försöker härma ord och hur han härmar ljud.
Om man säger "mjauu" till honom så svarar han med ett "aooo" och springer och hämtar en liten silverkatt som står i vårt sovrum. Sedan vill han att man ska leka med katten och jama. Jag blir så stolt och så glad och älskar att se dessa framsteg.

Jag inser att Theodor är lite sen med talet. Det verkar som att typ alla barn i närheten sa minst 25 ord innan de var ett ungefär. Ibland har jag funderat på om det skulle vara något problem som gör att han inte pratar än. Men nu märker vi att det kommer och vi kunde inte vara stoltare. Jag hävdar fortfarande att det är för att vi pratar två språk som Theodor väntat med att börja prata.

Min stora fina lilla kille ! <3 <3 <3 Det berömda mammahjärtat spricker av stolthet...