Det är få saker som är så läskiga som rädslan över att ens barn är i fara på något sätt. Igår kväll när Theodors hosta blev värre och värre och febern snabbt steg kände jag detta. Mina tankar gick till RS-virus eller lunginflammation. Jag började tänka på saker jag hört om sjukhus och dropp och respirator och sväva mellan liv och död.

I ett försök att sansa mig ringde jag 1177 och hoppades att de skulle ge mig ett lugnande svar. Men när de sa att det lät som lunginflammation och att vi kunde få tid på akuten om en timma förvandlades mina inre organ till cement.

Efter en rask promenad till sjukhuset fick vi träffa en läkare som gav oss det lugnande beskedet att Theodors lungor lät jättebra, inga konstigheter där. Däremot hade han öroninflammation och en ny förkylning. Stackarn. Men öroninflammation är inte farligt även om det gör ont och en ny förkylning kan vi hantera...

Imorse var febern mycket lägre och under morgonen har Theodor nästan varit sig själv igen. Och mina inälvor har mjuknat igen. Jag antar att det bara är att vänta att förkylningarna kommer avlösa varandra nu när han börjat på dagis. Mitt stackars lilla pyre :(